A woman's worth
Inget är gratis - inte ens jag. Var dag en lärdom...
10 månader. Det blev inget "Helvete kvinna, du går ingenstans, hör du det?! Jag kan inte l e v a utan dig!", det blev ett "jaha".
Stoltheten gjorde jag mig av med för längesen så jag kan ju lika gärna erkänna hur bittert jävla besviken jag blev. Och snopen.
Jupp, som fan.
Hallå, är det bara jag som är helt galet besatt av underbara underbara JAG?!! Det är... o m ö j l i g t.
Jag är ljuuuuvlig! *nickar i samförstånd med self*
Och det kommer fortsätta imorgon när jag blir lika snopen och besviken igen över att han inte ringer helt hysterisk sekunden jag slår på telefonen. Och säger att han gör vad som heeelst bara jag kommer tillbaks.
Vid lunch kommer jag i oförstånd öppna dörren för ett icke-existerande blomsterbud med frånvarande rosor och ett oskrivet "förlåt en bruten man hans oförstånd, jag älskar ju dig".
Fram emot eftermiddagen kommer jag förvånat stirra på MSN där det plötsligt står "Singel och festsugen" istället för det "Blott en halv man" jag väntat mig.
Och jag antar att jag tar ut Peppino en sväng för att gå ner och chockat möta en tom parkering ett par gånger under kvällens gång. Samma förvåning var gång.
Jag antar att den dagen blir måndag hela veckan. Jag antar att det var tvunget.
Jag är ju trots allt värd mer. Annat. Annorlunda.
Blä.
Det stör mig att jag är gratis i hjärtat i alla fall. Och att ögonen rann tills huvudet värkte. Trots allt är det bara ögonblick sen jag fick kuta ut i köket för att rädda tröjan innan snoret lämnade hakan och besudlade den. (Gnydde gjorde jag också - snor är en jättejobbig upplevelse för mig alla veckans dagar, till och med icke-måndagarna).
Meeen, jag är SABINA! Jag är INTE "jaha"! Har aldrig varit, kommer aldrig bli. Jag är oförglömlig, så mycket vet jag.
Jag må ha fejkat att jag inte kostade - men någon annan fejkade sitt "jaha".
9 kommentarer:
Att det hela slutade med ett fucking "jaha" visar ju att du gjorde rätt. Men du förtjänar hela världen, och det vet han säkert någonstans. Hoppas han snubblar och knäcker näsbenet.
Jag hoppas han snubblar och blir som han var i början. Att han kan lära sig att ha samma överseende med mig som jag har med honom. Så allt blir bra igen.
Ja, jag är nog Harlequintrams på två ben. Verklighet suger.
oj inte för jag har koll vad som händer i ditt liv egentligen, men det här lät väldigt tungt. kram genom etern.
du vet, män är inte tankeläsare, men även en dövstum nickedocka skulle sagt något bättre än "jaha"... så jävla antiklimax, taskigt, eftersom relationer är så mycket mer och komplicerat.
det var väldigt trist.
Du är värd lycka, jag hoppas det känns bättre snart.
Det där är ju mitt namn ju!
Nog för att jag trodde jag blivit tokig där ett slag, men nenemensan - det är m i t t namn. Men vill du heta samma så kan du väl få det. ;P
Och förresten måste jag göra den som tar mig för helgon besviken, jag är i allra högsta grad en aktör i det här förhållandet. Och jag har gjort riktigt dåliga saker också. Det är bara det att det är m i n del av historien som skrivs här. Och jag är sårad och arg.
Ärligt Sabina så är du så jävla bra (FAKTISKT!) Så jag förstår faktiskt inte riktigt. Han missar verkligen något... /Kram Sophie
Alltså.. jag menar att det är mitt namn, inte bara på blogger. Jag är döpt till samson. Det står Samson som förnamn i mitt pass...
Öhm... om du vill svara så får du gärna göra det här:
samson.blogg.se
Det är ju iten säkert att jag hittar tillbaka igen.. =(
(sjukt.. du ser ut som ett "ex" - trodde ett tag att du var hon)
Det går inte att svara på din blogg. Står att den håller på att expire eller nåt.
Jag blir lite förvirrad.
Skicka en kommentar