Bättre kan du

Nu har min morfar firat in sitt 80:e år just så som han ville. Grattis Sam!

Därefter presenterades Peter för Saltansö och gjorde enastående ifrån sig. Inget "det här stället har potential", "om man bara fixade det där" eller "vad ska vi göra?", han högg ved, plockade kantareller och njöt. Som vi andra.
Shit baby, jag tror du är min drömsnubbe, får jag chans på dig?

Idag har jag sökt mitt 4:e jobb, mailat 2 handledare och försäkringskassan och försökt få tag på en cykel. Kvar på schemat ligger bibblan, lämna in studieintyg till vikariepoolen och ta passfoton.

Inom en dryg månad borde resebeskedet komma. Och jag är så låg att inte ens det piggar upp mig.
Grejen är att om jag var låg på riktigt så skulle jag skärpa mig, för dummare än å är jag inte, men det här är den där jävla förbannade stressen och den är inte så lätt att smita ifrån.

Jag saknar Sofie.