Angående autografer

Då har jag gjort det!

Skrivit min första autograf.

Flängt kors och tvärs för soundcheck, repetitioner och diverse middagar, skjutsats mellan olika aktiviteter och suttit och käkat snittar och melon i green room.

Vi är en kör. Vi är bäst i världen men vi är ändå en kör. Det kändes inte så märkvärdigt alls innan vi åkte. Jag blev förvånad. Både över att det var så pass stort som det var och över att jag blev en smula tagen av det.

Stolt blev jag också. Omåttligt stolt. Min kör är så fantastiskt bra! :)

Nu återgår jag till att sjunga i bilen, på övningar eller innan Peter kommer hem från jobbet.

Men någonstans där ute finns en liten tjej med mitt namn ditklottrat på armen. Visst skrev jag en hel del i block också, men att skriva p å någon... Obetalbart.
Det har säkert bleknat en hel del allra redan. Om ett par veckor kommer hon säkert inte ens ihåg det mer. Personligen tänker jag komma ihåg det resten av livet.
Man minns alltid sin första. ;)