Puts

Shit vad jag fuskar. Vad jag e g e n t l i g e n försökte säga vad att jag håller med. Religion är av ondo, m e n jag är beredd att förlåta syndarna. När de ber om ursäkt alltså, inte förr.

I torsdags fick jag magsjuka. För hundrafemtielfte gången. Om fyra minuter är jag smittfri. Igår var jag och Peter på Bauhaus och köpte superfix och sen fikade vi på Brynolf Bagare. Men till jobbet skulle jag aldrig gå med smitta för blir någon sjuk där så vet jag precis vem som åker på att torka.

I fredags satt jag, precis som i torsdags, i isoleringscell (aka gästrummet). En av dagarna, jag minns inte längre vilken, skickade jag blommor till min mormor. Om alla hade en mormor som min så vore världen ett bättre ställe. Jag tänker mycket på mormor men ringer inte ens en hundradel av gångerna. Jag är inte en telefonperson. Men jag längtar efter henne. Mycket.

Min ömma moder tycker att jag ska följa med till NY nästa år. Jag tycker att hon ska bjuda men det tycker inte hon. Så då har jag inget intresse av att åka dit. Tyvärr, det där landet lockar inte mig. Men men, Cuba kanske? Eller Galapagos. Och titta på vattenleguaner. Det vore nåt. Visst är det Galapagos? Synd att jag inte orkar kolla.




Nu tycker Peter att jag såsar. Det gör jag också. Självfallet blir bloggen intressant när vi ska renovera köket. Det är inget jag kan hjälpa, den bara blir det. Superintressant.