Äppel päppel piron paron...

För ett tag sen slutade jag med ett av mina favoritintressen - att knarka äpplen.
En dag när jag kom till affären hade de varken Ingrid-Marie eller någon annan inhemsk sort. De hade inte ens Royal Gala eller Jonagold, bara stora genmodiferade grejer som låg där och glänste i sin giftiga prakt.
Så jag spenderade ett par minuter med att svära över alla äckliga ÄCKLIGA bananer och de där jävla kiwina (JO, heter det visst!) som de envisas med att lura på folk innan jag gick med på att köpa en påse Conferance från Holland. Oekologisk skit, givetvis.

I takt med att päronen försvann ur fruktskålen förlorade jag allt intresse för frukt. De sista ruttnade och fick slängas, något som garanterat aldrig hänt här förr.

I och med detta har mitt intag av c-vitamin helt upphört.
Skör som jag är har jag därför drabbats av en DÖDLIG influensa - med ÄNNU mer hosta!
Det hela är mycket tråkigt.
Tapper som jag är skulle jag ställa saker och ting till rätta idag. Tre affärer och vad gav det?
I n s i k t;
INGRID-MARIESÄSONGEN ÄR ÖVER!

Det blev två påsar Jonagold från... Polen.
Varför? Vad hände med alla vinteräpplen? Varför finns det inga såna?

Det första jag ska skaffa mig när jag blir stor är en tomt att anlägga min äppelfarm på. Hus och sånt får komma senare. Brygga cider, koka äppelmos, kräm, baka pajer... mååånga fina äppelpäpplonisar. Ja, jag ska bli en tokig tant som går ut och säger godnatt till sina äppelträd och föder upp en flock med vargar så att ingen ska våga palla.
Och så ska jag sova lite så febern slutar. Och ta in jugles från balkongen (vet inte om de lever, har inte pratat med dem sen morgonen). Kanske laga mat. Och äta ett polskt äpple.