Moment 22

Detta nya år går, i likhet med föregåede, i Den Eviga Snuvans töcken. Tecken.
Nu har jag varit hemma en vecka och jag har fått en läkare som inte varkar veta vad som är bak och fram på ett stetoskop ens en gång. Jag säger detta eftersom jag träffat henne två gånger och hon skrivit ut en tung hostmedicin åt mig fast jag säger att hostan är ok och det är öronen som gör ont. Och inte mår jag ett dugg bättre.
Idag var jag tvungen att prata med henne igen.

S: Om jag tar två alvedon två gånger om dagen så kan jag absolut jobba. Men jag har varit sjuk jättemycket och jag vill inte vara det mer så jag vill isåfall veta att ni tycker att jag ska göra så.
L: Åh men nej, det är sjuknärvaro! Så kan man i n t e ha det.
S: Men jag var inne i förrgår för jag har så ont i örat och kan inte svälja men då såg ni inget av svullnaderna, bara att sänkan var dålig och visade en virusinfektion och mot den kunde ni inte göra något. Och sen fick jag hostmedicin.
L: Jaha, ja. Du kanske skulle kunna komma in igen imorgon?
S: Ja, fast jag har varit sjuk en vecka idag så då måste jag ha intyg.
L: Mmm, du får komma in så får vi se om vi kan ge dig intyg.
S: Fast om jag ska komma in till er så måste jag vara hemma från jobbet och måste jag vara hemma från jobbet så måste jag ha ett intyg.
L: Ja, du får ta och komma in i morgon så ska vi titta på det. Tack och hej.

Jävla dem! Fan vad jag önskar att jag slapp ha med dem att göra! Jag saknar mina små smittohärdar, de är ett n ö j e jämfört med det här.